Itsasoarena maite dut batez ere bihotza.
Inozoa, haur handi batena bezain
Orain temoso, orain ezinezko pisaiak
marrazten.
Lehorrarena berriz
Esku handi horiek ditut gogokoen
Ez eman hautatzeko
Itsasoa eta Lehorraren artean
Badakit hari fin bat dela nire bizilekua,
Baina Itsasoarekin bakarrik galduko nintzateke,
Lehorrarekin ito.
Ez eman hautatzeko. Hemen geratuko naiz.
Olatu berde eta mendi urdinaren artean.[1]
Güeno, Patxi, que tengas buena boda, que lo pases bien. Las bodas así, ya tan de mayores, con una pareja ya consolidada, son un puntazo. Vaya, yo me casé cuando llevaba muchos años con mi chica, y estando encima ella embarazada de mi hijo Pablo. Y fue un punto, una cosa muy cercana, muy doméstica. Diferente.
En fin, que seas feliz, tío
Ai ke se nos kasa!
AÍ KE SE NOS KASAA!
AAaíiiiiiiinsss, ke se nos kaasaaaaa…..
SNIF!
MUCHA..MUCHAAA SUERTE…YA SABES KE ES DE VERDAD! TE DESEO LO MEJOR, AMIGO.